Veckan som varit
Det har gått några dagar nu sedan jag skrev sist, det händer nämligen så mycket runt omkring just nu och storasyster visar rejäl trots nu som tar en del kraft det med. Det är en rejäl omställning att få en lillebror som dessutom tar mycket tid och som ska på olika tråkiga (enligt henne som är fullt förståeligt) sjukhusbesök med jämna mellanrum. Men hon är duktig ändå fast hon trotsar och har sig, hon är ju dessutom inne i sin 4 års trots med. Ni vet den där tiden då man kan allt själv, bara vill göra som man själv vill och där sova är onödigt för man är aldrig trött oavsett om man håller på att somna stående.
Lillebror har hunnit gå upp rejält i vikt sedan sist, han väger nu hela 3980 gram, inte illa alls. Han är dessutom pigg och vaken en hel del mer än innan och börjar titta runt på omgivningen mer och mer. Han gillar mycket närhet och nöjer sig ibland inte förrän han får komma upp och sova på mammas bröstkorg, vilket är oerhört mysigt! Han har dessutom hunnit bli lite starkare i nacken och kan lyfta sig själv kortare stunder. Han är verkligen duktig!
Som jag skrev händer det mycket i våra liv just nu och vi har fått en drös remisser nu var av det första besöket var i onsdags till audiologen för att kolla hörseln. De två testerna som gjordes på BB misslyckades nämligen. Än så länge har vi kommit fram till att han i alla fall hör på höger öra men testet misslyckades på vänster så nu blir vi kallade den 27e augusti igen för att kolla hörseln på vänster örat igen. Det är nämligen väldigt vanligt att barn med morbus down har trånga hörselgångar eventuellt vatten bakom trumhinnan eller någon form av hörselnedsättning.
Jag hoppas ju att han i alla fall har någon form av hörsel då det kan vara att han till och med kan vara döv på det örat i värsta fall.
Nästa vecka kommer bli tuff, då ska vi hinna till ögonmottagningen för kontroll, två besök på habiliteringen samt BVC. Storasyster får snällt följa med även om det är väldigt tråkigt för henne, vi har ju tyvärr ingen familj i närheten som kan hjälpa oss med barnpassning som många andra familjer har utan vi är ju vana att fixa allting själva.
Idag fick i alla fall storasyster göra något extra roligt efter vårt BVC besök som hon längtade till från första stunden då hon slog upp sina blå ögon i morse. Det blev nämligen ett fyra timmars besök på busfabriken med sin nyfunna vän. Man måste ju får göra något kul när man varit så duktig och följt med lillebror på sina läkarbesök denna veckan som hon tycker är fruktansvärt tråkiga. Nu ligger hon i sin säng och sover sött som den utslagna hjälte hon är. Min fina prinsessa. <3